Det är inte många skottar som vill erkänna det, men visst kommer whiskyn från Irland.
Och enligt sägen var
det keltiska munkar i ett kloster på Irland som startade det
hela.
Under 700-talet
framställde nämligen dessa munkar ett destillat som skulle användas som parfym
för att dölja de flesta odörer, dom hade ju inte samma tillgång till
hygienartiklar som vi har idag. Men ganska snart, av misstag eller ej så
upptäcktes snart att livet bakom murarna kunde bli bra mycket roligare om man
även drack av denna "after shave". Ryktet spreds tämligen snabbt och snart
tillverkades många olika varianter av denna dryck som fick namnet Uisge Beatha -
Livets vatten. Eller usquebaugh, som var den ursprungliga benämningen för whisky
på gaeliska. För engelsk-språkiga lät detta som uishgi och som senare
förvanskades till whisky. (Detta kan jämföras med svenskans Aqua vitae med
samma betydelse och som ändrades till Akvavit) Drygt 500 år senare tog
keltiska missionärsmunkar med sig bruket av denna dryck till skottland.
Skottarna tog givetvis drycken direkt till sina hjärtan och började snart
förädla destillatet till den dryck som vi idag känner till som whisky. Skottarna
hävdar nu att den dryck de irländska munkarna introducerade inte var whisky,
utan bara ett simpelt, olagrat destillat framställt av mältade och omältade
sädesslag, inget annat...
Vad man nu dock med
säkerhet vet är att blended whisky uppfanns på Irland i början av
1800-talet. Förvaring Tunnbindare Skotsk whisky Skotsk whisky destilleras vanligen två gånger. Första gången
i en s.k. "wash still" och ger ett "low wine" med en alkoholstyrka på ca. 22%.
Destillatet förs därefter över till den andra pannan "the spirit still" för att
destilleras en andra gång. Den största delen
av all skotsk whisky är blended whisky, vilket innebär att den är blandad
av malt- och grainwhisky. Den blandas för att ett visst märke ska ha en
oförändrad karaktär under en lång tid. Blended whisky är billigare än maltwhisky
eftersom framställningskostnaderna är lägre. Vanligtvis ingår mellan 20 och 60
sorter i en blandning. Andelen maltwhisky varierar och smaken blir mer kraftfull
ju större andelen är. De mest kända sorterna på blended whisky är Bell´s, Chivas
Regal, Grant´s och Johnnie Walker. Vatted/pure
malt Till skillnad från blended innebär vatted eller pure, att whiskyn
är blandad från flera olika destillerier. maltwhisky har blandats med
maltwhisky, eller grainwhisky har blandats med
grainwhisky. Maltwhisky Den ursprungliga whiskyn.
Maltwhisky görs enbart på mältat korn, vatten och jäst. Den destilleras två
gånger i en panna till en vattenklar, rå sprit med en alkoholhalt mellan 65 och
70 volymprocent. Single malt Single
malt är maltwhisky från ett enda destilleri och oftast är en blandning av flera
maltwhisky-destillat från samma eller olika år. Grainwhisky Grainwhisky tillverkas av vete eller majs och en
liten del kornmalt. Den kolonndestilleras till en hög alkoholhalt. Den liknar
sädesbrännvin när den är nydestillerad och är en relativt neutral sprit. Den får
sin karaktär när den lagras på fat och används nästan uteslutande till
blandningar. Kanadensisk
whisky I paletten, har de bästa
kanadensiska whiskysorterna, lite av den kryddiga, bittersöta ryekaraktären,
upplättad med iblandad sprit. Ibland är även denna sprit destillerad från rye,
men det spelar inte så stor roll eftersom den i stort sett är neutral i smaken.
Oftast är den sprit som används för blendning gjord av majs. En
annan komponent är en liten antydan av
söt vaniljsmak som man kan hitta i bourbon. Den smak kan komma sig av att man
har använt en bourbonliknande whisky att blanda med, eller annars kan det bero
på det träslag man användt för att låta whiskyn mogna i. Ett annat karaktäristiskt drag i
kanadensisk whisky är att man använder mältad rye. Detta ger en speciell mjukhet
och mognad i smaken, men även omältad rye används. De flesta blends innehåller mer
än en rye whisky, av den anledningen kan ett destilleri producera flera sorter.
Olika propotioner av majs, lite kornmalt eller råg används för att få fram
sorter att blanda med. Kanadensiska destillerier producerar också sin egen
bourbonliknade whisky för att ha att blanda med. De producerar också majswhisky
och destillerar omältat korn för att få fram komponenter att blanda
med. Irländsk
whiskey Irländsk whiskey (som stavas med ey till skillnad från
skotsk whisky) har en mindre uttalad karaktär än skotsk och saknar dennas
rökighet. Med ett undantag, Bushmills Malt, som är en whiskey blandad av så
kallad Potstill whiskey och grainwhiskey. Pot still whiskey görs på en blandning
av mältat och omältat korn, oftast i proportionerna 40/60. Den destilleras
både i enkel panna och kolonnapparat, sammanlagt tre gånger. Man gör också
mindre mängder ren maltwhiskey helt destillerad i enkel panna. Malten torkas
inte över torvrök som i Skottland utan i slutna ugnar som värms med stenkol.
Därför blir whiskeyn inte heller rökig. Råvarorna till grainwhiskey är
vanligtvis vete och majs, med en mindre del mältat korn.
Pot still - enkelpanna
Den största
whiskyproducenten i Kanada, Seagrams som har ett halvt dussin destillerier i
Kanada tillverkar mer än 50 "straight whiskys" för att ha till att blanda med.
Ett stort antal av dessa kommer att ingå i de mera komplexa blendsorterna. En
generell kanadensisk regel är att använda ungefär 20 olika whiskysorter till en
blend. Även de mindre komplexa blendsorterna byggs runt 6 till 7 bassorter, men
innehåller oftast upp till ungefär 15 olika sorter.
På Irland gjordes fram till 1989 bara en enda maltwhiskey - Bushmill Malt. År 1987 förändrades den irländska whiskeynäringen. Cooley Distillery startades av entusiasten John Teeling, som ville väcka liv i det sedan länge nedlagda destilleriet Cooley i Dundalk. Den första destilleringen skedde 1989 och den första maltwhiskeyn såldes 1992 under namnet Tyrconnell Pure Pot Still Single Malt.
För närvarande säljs den efter ca sex års lagring, men tanken är att lagringstiden ska förlängas. Cooleys Distilleri har ytterligare lanserat flera single malt, Connemara Pure Pot Still Peated Single Malt och Connemara Cask Strength Peated Single Malt. Dessa två är Irlands enda maltwhiskey som görs av rökt malt. Den har en rökighet som liknar skotska Laphroaig men är grövre till sin stil. Samt Locke´s Single Malt Pure Pot Still.
Amerikansk whiskey
Det finns flera olika typer av amerikansk whiskey (liksom på Irland stavas den amerikanska varianten med ett e före y). Den amerikanska whiskeyn har få likheter med skotsk whisky. Som regel smakar den mer, är starkare, sötare och doftar mer av bränt ekfat. Amerikansk whiskey finns i ett antal olika varianter:
Bourbon
Är kanske den mest kända typen. Den görs på minst 51 % majs, resten är oftast råg och kornmalt. Den lagras på nya kolade ekfat. Ekfaten kolas genom att brännas hårt på insidan. Det sägs att bourbon upptäcktes av en slump på grund av att en amerikansk bonde hällde sitt destillat i kolade vita ekfat för att mogna. Four Roses och Wild Turkey är nog de mest bekanta i Sverige.
Rye whiskey
Rye whiskey är gjord på minst 51% råg och måste, liksom bourbon, lagras på nya kolade ekfat.
Corn whiskey
Den här typen av whiskey måste vara gjord på minst 80% majs. Nya kolade ekfat får inte användas vid eventuell lagring.
Bourbon, rye- och cornwhiskey destilleras i kolonnapparat till maximalt 80% alkoholhalt, vilket innebär att en viss karaktär av råvaran bevaras. I allmänhet får amerikansk whiskey destilleras upp till 95% alkoholhalt.
Straight bourbon och straight
rye innebär att varan inte är blandad med någon annan typ av sprit och att den
har lagrats minst två år.
Blended bourbon innehåller minst 51% straight
bourbon.
Blended whiskey innehåller minst 20% whiskey och resten neutral
sprit. Näst efter bourbon är detta den mest sålda whiskey-typen i
USA.
Sour mash innebär att en del av resterna av mäsken efter
destillation tillsätts till den nya mäsken. Det är den normala metoden vid
framställning av bourbon och rye whiskey, men alla producenter sätter inte ut
beteckningen på etiketten. Till sour mash-kategorin hör så stora märken som Jack
Daniel´s och Marker´s Mark.
Sweet Mash innebär att man sätter mäsk på helt
nya och färska råvaror.
Ålder och lagring
All maltwhisky har stor personlighet och karaktär präglat av destilleriets egenskaper, råvaror och läge. Men även lagringstiden och typen av ekfat är viktiga för smaken. Minsta lagringstid är tre år, men först efter 7-10 år eller längre når en maltwhisky sin höjd- punkt. Längre lagringstid ger mjukare och mer komplex whisky - men även en kraftigare fatkaraktär.
Vanligt förr var att skotska whiskyproducenter köpte tomfat av engelska sherryimportörer. Detta gav whiskyn unika kvaliteter. Men sedermera blev det brist på sherryfat och det bästa alternativet blev istället bourbonfat.
Till skillnad från vin så utvecklas whisky enbart under sin tid på fat, ej i flaska. när buteljering väl skett så stannar utvecklingen (sprit konserverar) och drycken blir varken bättre eller sämre med åren.
Hur dricker man då whisky?
Det finns ingen anledning att bli alltför upptagen av vad s.k."kännare" säger och vill du blanda med coca-cola så gör du det...
Vill man ändå få ut maximalt av sin whisky så finns det några enkla regler. Drick ur tulpanformat glas eller konjakskupa, det ger bäst effekt arommässigt. Is kyler ner och tar bort både smak och doft. Är whiskyn av dålig kvalitet är det en fördel, men inte annars. Häll istället försiktigt ett par droppar vatten i whiskyn, det framkallar en reaktion som gör att både doft och smak blir betydligt större. Dessutom blir inte dina smaklökar lika bedövade som när du dricker 40% eller högre.
Drick och var glad! Mer komplicerat är det inte...